Skärgårdsbebyggelse i all ära..... Del II
En liten betraktekse kring byggnader och dess sammanhang
Det här är en fortsättning på tidigare rubrik "Estetik i Våra Boendemiljöer" med underrubriken "Skärgårdbebyggelse i all ära, men inte alltid så vacker".
Med rätt kompetens kan man med relativt enkla medel säkerställa harmoni mellan byggnader och natur. Genom att utnyttja moderna visualiseringsverktyg ges arkitekter, landskapsarkitekter eller motsvarande kompetenser möjlighet att på ett relativt enkelt sätt utvärdera hur nybyggnationer och ombyggnader på bästa sätt anpassas till omgivningen.
Generella regler som t.ex. takhöjder, byggytor och andra teknikaliteter bör alltid värderas i samklang med detaljer kring byggnaders utformning, materialval och placering passande till den aktuella platsen. Varje plats är unik på sitt sätt. Ett pulpettak kanske inte alltid passar in inne i ett bostadsområde. Det kanske skall vara enplanshus närmare strandlinjen, ett tegelhus kanske inte är det rätta valet bland omgivningens träfasader osv. Den aktuella tomten begränsar möjligheten att bygga helt enligt egna önskemål samtidigt som denna begränsade friheten förhoppningsvis skapar en mer harmonisk boendemiljö och landskapsbild. Det gäller alltså att hitta rätt tomt till huset eller tvärtom, att anpassa huset efter tomten och dess omgivning.
Eftersom vi lever tillsammans med andra är det fullt rimligt att egeneintressen ibland får ta ett steg åt sidan om det gagnar omgivande bostäder och miljö.
Ett exempel på "Slotten i sophögen". En metafor beskriven under "Projekt" ovan och som i det här fallet kan tas mer bokstavligt med soptippen i bakgrunden.
Från ett upplevt "rörigt" intryck.......
... till någonting lite mer harmoniskt.
Från rörigt, tungt och dystert......
......till en något mer "sammanhållande" bebyggelse. Byggnaderna i förgrunden skapar ett mer enhetlig intryck.
Svarta eller röda tak? Med de röda taken i bakgrunden skapas än samhörighet med husen i förgrunden. Samtidigt lite ljusare och lättare. Bra eller dåligt? Det kanske ger ett mer gediget intryck om husen i förgrunden blir mer framträdande som i bilden ovan med de mörka taken i bakgrunden.
Detaljplanen är ett viktigt verktyg när det gäller att reglera byggnaders anpassning till omgivande miljö. Emellertid så är generella regler inte alltid så väl anpassade till alla sammanhang och platser. Därför skulle en diversifiering av byggregler inom ett detaljplanerat område tillföra en ny positiv dimension till samhällsbygget. Med en mer detaljerad detaljplan kan man åstadkomma en än mer harmonisk miljö, dessutom med mindre störningar och klagomål. Det merarbete som skulle krävas för en mer genomarbetad detaljplan skulle löna sig i form av en mer attraktiv miljö men också mindre överklaganden hos våra byggnadsnämnder.
För att den mer genomarbetade detaljplanen skall få bäst genomslagskraft bör den också kombineras med diskussioner kring oundvikliga subjektiva värderingar där åsikter från oberoende kompetenser bör väga tungt i tillståndsprocessen. Med obereoende kompetenser menas här t.ex. arkitekter och planarkitekter som är väl insatta i den aktuella detaljplanen och dess möjligheter och begränsningar.